♥ Anlii ♥

Har precis tittat på "Snuskigt rik och hemlös" och jag blir så arg!!
Jag förstår inte hur människor kan blunda för sådana saker och säga sådant som "men det är väl bara att rycka upp isg och skaffa sig ett jobb", för så är det inte!
De där stackars människorna har nästan i alla fall varit med om traumatiska och väldigt tragiska saker som har lett till att det har gått som det har gått. De har inte fått hjälp och har blivit så socialt missanpassade, sitter verkligen i det sociala samhällets yttersta krets, hur lätt är det då för de stackarna att att komma tillbaka?
De har sedan länge glömt bort ordet ansvar och de är så otroligt rädda för vad folk skulle tycka om de skulle komma tillbaka till samhället. De vet inte hur de skulle bete sig.
Jag tycker så fruktansvärt synd om dem och vill så gärna hjälpa dem. Det svåra är att jag inte vet vart jag ska börja.
Jag tycker att fler männsikor borde engagera sig och se människan bakom fasaden. Alla människor behöver trygghet och värme, och det är synd att de söker sig till de likasinnade, samtidigt som det kanske är bra.
Men eftersom de lever med likadana så blir det ännu svårare för dem att komma tillbaka.
Usch, jag blir så fruktansvärt ledsen över att vissa har det sådär och kan inte sluta tänka på vad de måste ha gått igenom.

Jag behövde få ventilera mig lite.